Två timmars fotografering...

Det blev överraskande många bilder från ett veckoslut där jag som elev satt inne och såg på andras bilder i stället för att själv fotografera. Vi började fredag kväll, i Brusaby, med att titta på och lyssna till Niclas Warius. Han är känd för sina kompositioner av gamla och slitna föremål bland en del oidentifierbara saker. Annat som han gör är att fota hus och lägenheter, samt fota för en del tidningar. Intressant person och intressanta bilder.

På väg mellan klassrummet och logiet, där resten av kvällen gick åt till att finslipa min "pecha kucha" (av oss kallade pekka kukka) bildvisning, som var vår läxa. Alltså vi skulle alla göra varsin bildvisning med 20 bilder och vi skulle tala fritt, utan manuskript, till varje bild i max 20 sekunder. Nyttigt, men ack så svårt, när man inte har talets gåva.

Snön dalade ner som lätta fjädrar från skyn den kvällen. Underbart om man hade haft tid att gå runt och fota lite mera, men Niclas bildvisning som skulle ta 2 timmar, tog 3,5. Och det klagar jag inte alls på, för det var såå intressant.

Lördagen bestod av Lasse Sundströms bildvisning från sin examensutställning och resa till Grönland. Eftermiddagen gick åt till våra "pekka kukkor" och efter en matpaus såg vi på Hanna Sandins Islandsbilder. Jag undrar hur många hundra (tusen?) bilder vi såg på den dagen. Nog hann det säkert bli en hel del med tanke på att vi började 9 på morgonen och slutade tio-tiden på kvällen.
Så blev det söndag morgon, och före klo elva fick vi fritt gå och fota, eller rättare sagt, vi skulle göra det... :)
Jag upplevde att jag saknade inspiration, hur vackert landskapet än var. Jag var trött, hade sovit dåligt pga restless legs, sena kvällar och tidiga morgnar. Tanken slog mig innan jag gick ut att nä-ä, jag blir inne och redigerar bilder i stället. Men konstigt nog, när jag väl varit ute en stund, så ville jag inte gå in igen. :)

Därför blev jag smått överraskad när jag märkte hur många bilder jag faktiskt hann ta under de knappa två timmarna jag var ute.

Mest tid tillbringade jag faktiskt hos dessa sötisar :)

De var smått finurliga...

...smått retsamma...

...smått busiga...

...lättskrämda...och med mycket spring i benen. Denna unghäst fick heta "syster yster" av mig för hon/han sprang runt och krumbuktade sig hela tiden. :)

Blev också inspirerad att fota mönster, mönster på staket, mönster på vägen, mönster i träden osv osv...

Vinterns milda färger och siluetter fascinerar.

Min favorit form av stängsel.

En av "pekka kukkorna" handlade om gräs, och gräs intresserar och fascinerar mig också.

Till sist efter ytterligare lite bildvisning och lunch var det dags att åka hem, i strålande solsken. Vi sade flera gånger under hemfärden att man borde stanna och ta några bilder, och till sist gjorde vi slag i saken och vädrade kamerorna en liten stund.
Även denna gång var det ett intensivt, och lärorikt studietillfälle.