23.4.15 - Blåsigt värre idag, isande kall vind, men solen sken och det var vackert ändå. Åtta grader visade termometern, men det kändes som högst två. Jag fick möjlighet att prova ett Samyang 14mm obejektiv några dagar. Det är verkligen spännande att fota med så mycket vidvinkel.

Knipan försvann i horisonten, och stranden blev nästan lika lång som Tulluddsstranden i Hangö. Obs, bara nästan för den är 1 km lång. Men jag gillar pespektivet.

Ramsholmen börjar visa sin vackraste sida. Vitsipporna har inte riktigt tyckt om de många frostnätterna men blommar tappert ändå. 

Att fota från markperspektiv med vidvinkel har sina utmaningar...övning ger färdighet, heter det i alla fall.

Vill man ha riktigt fina bilder Ramsholmen så borde man komma och fota en dag när det inte är klart solsken, och absolut inte mitt på dagen. Men när har jag gjort som andra säger? ;) Tvärtom tycker jag om skuggorna från träden som bildar linjer som ögat kan följa in i bilden. Att bilden blev lite matt i färgerna är sedan en annan femma, men det kan jag fixa till i Lightroom när jag får lust. Varför måste nu allt vara så färggrant egentligen? För att vi är så bortskämda med färggranna AHA-upplevelse bilder. Så kanske bilden får stå som den är i alla fall :D Tjau :D